Den sista tiden har jag noterat en ny manlig trend på bloggar och Facebook. Många män kallar sina döttrar och fruar för prinsessor.
Uppenbarligen vill man ge bilden av att här har ni minsann världens bästa make/far som hissar och plussar på flickorna i familjen. "Mina prinsessor". Men sen då?
Epitetet prinsessa är en larvig, upphöjd benämning på nåt otidsenligt. För mig är det en bortskämd, bortklemad liten tös som får vad hon pekar på. En tjej som inte klarar av något själv och som det inte ställs några krav på mer än att hon ska vara söt.
En liten prinsessa som pappa måste ta hand om.
Det känns inte 2010 ett enda dugg.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
de flesta skulle nog tycka du är överkänslig. förvånas fortfarande att i upplysningens tidevarv 2010 mötas av "amen, det spelar väl ingen roll?!?" när man lite avmätt undrar om ingen annan reagerar på all övertydlig könsrolls-styrning när det kommer till reklam, bemötande på dagis och skolor, tv-program, tidningar, ja, i stort sett allting. "det spelar väl ingen roll?!" jo, det gör det faktiskt.
Det spelar en jävla roll ja! Och det gläder mig att du vaktar på saker, precis som jag! Här kan man inte vila en sekund...och små flickor som blir refererade till som Prinsessor har en tendens att tro att övriga världen också finner dem prinsesslika...och det kan bli svårt då...Nu börjar "Kattis & Co"!!!
S
En tofsfabrik för att man gillar tofsar. Hm. Ja det stämmer nog, jag jobbar ju på gynakuten och gillar fittor (här bör känsliga, redan sjukhusrädda själar upplysas om ironin i texten).
Jag tar dock aldrig med mig jobbet hem ;-)
Haha, Anneli - och jag jobbar med TV för att jag gillar..... javafanfå?????
Skicka en kommentar