Ett snabbt besök på Hötorget igår tog in våren i mitt hem. Det doftar mimosa.
Hötorget är alltid ett vågspel. Speciellt på en lördag. För det mesta går det bra, men man kan lika gärna komma hem grundlurad. Jag vet ju hur lätt det är att bli utmanövrerad av en säljsvada och vissa dagar är man mindre bra på att parera. Igår var jag inte på alerten alls, utan vinglade bara in på torget helt oförberedd. Ett lättvillebråd med andra ord.
Det tog tio sekunder så hade en blomsterkille slagit klorna i mig. Allt jag gjorde var att stå och fingra på en trött bukett mimosa i plast för sjutti spänn. Den hade definitvt sett bättre tider.
-"Köp damen, fina, fina, köp bara, damen...!
Jag stack ner näsan i buketten men kände just ingenting.
-"Doftar de inte", frågade jag
-"Jo fan vettu, det är inga problem. Bara de får komma in i värmen. Ska du ha, ska du ha, ska du ha, bestäm dig, ska du ha?"
Hetsig som en jävla tävlingshäst var han.
Och utan att jag riktigt visste hur det hade gått till, så hade han prånglat på mig den där erbarmliga mimosabuketten. Jag pallade inte stå emot. Trots att jag var övertygad om att den inte skulle överleva helgen.
Men se där fick jag tji. Dubbeltji. För blommorna håller inte bara på att slå ut i full prakt, de doftar också så jag blir alldeles lycklig.
Ingenting i min doftreferensbank kan jämföras med mimosa. Skulle vara kaprifolen då... men näe, mimosan vinner nog till och med över kaprifolen. Och då hajar ni.
Jag har en dröm om att någon gång få känna mimosan dofta på kvist i något soligt land där den växer vilt. Typ runt Medelhavet. Borde inte vara så svårt att förverkliga det, eller hur. Lite timing och initiativkraft bara.
Men till dess nöjer jag mig med att snosa rakt ner i mitt hötorgsfynd. Köpemimosa för en billig peng, som både doftar och förför.
Allt medan vintern fortsätter att rasa utanför mitt fönster.
Köp köp, tjejen, bara köp, sjuttio spänn. Jalla jalla...
Hötorget är alltid ett vågspel. Speciellt på en lördag. För det mesta går det bra, men man kan lika gärna komma hem grundlurad. Jag vet ju hur lätt det är att bli utmanövrerad av en säljsvada och vissa dagar är man mindre bra på att parera. Igår var jag inte på alerten alls, utan vinglade bara in på torget helt oförberedd. Ett lättvillebråd med andra ord.
Det tog tio sekunder så hade en blomsterkille slagit klorna i mig. Allt jag gjorde var att stå och fingra på en trött bukett mimosa i plast för sjutti spänn. Den hade definitvt sett bättre tider.
-"Köp damen, fina, fina, köp bara, damen...!
Jag stack ner näsan i buketten men kände just ingenting.
-"Doftar de inte", frågade jag
-"Jo fan vettu, det är inga problem. Bara de får komma in i värmen. Ska du ha, ska du ha, ska du ha, bestäm dig, ska du ha?"
Hetsig som en jävla tävlingshäst var han.
Och utan att jag riktigt visste hur det hade gått till, så hade han prånglat på mig den där erbarmliga mimosabuketten. Jag pallade inte stå emot. Trots att jag var övertygad om att den inte skulle överleva helgen.
Men se där fick jag tji. Dubbeltji. För blommorna håller inte bara på att slå ut i full prakt, de doftar också så jag blir alldeles lycklig.
Ingenting i min doftreferensbank kan jämföras med mimosa. Skulle vara kaprifolen då... men näe, mimosan vinner nog till och med över kaprifolen. Och då hajar ni.
Jag har en dröm om att någon gång få känna mimosan dofta på kvist i något soligt land där den växer vilt. Typ runt Medelhavet. Borde inte vara så svårt att förverkliga det, eller hur. Lite timing och initiativkraft bara.
Men till dess nöjer jag mig med att snosa rakt ner i mitt hötorgsfynd. Köpemimosa för en billig peng, som både doftar och förför.
Allt medan vintern fortsätter att rasa utanför mitt fönster.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar