lördag 22 januari 2011

Guldregn över holmen.

I fredags såg jag halva Gotland bli stormrikt i direktsändning! Grannyran och Postkodmiljonären slog ner som en bomb i Visby och det var rena rama hysterin.

Alltså, de delar ut så fruktansvärt mycket pengar till folk att jag på fullt allvar tror att det inte kan vara bra. Det finns nåt olustigt över detta pengaregn.

En gastande Richard Sjöberg stod på en utomhusscen och drog fram checkar på 3 miljoner, 6 miljoner, 13 miljoner. En kvinna vann 37 miljoner! Stanna till en stund och känn på den summan. En medelålders kvinna som stod och frös på torget i Visby fick plötsligt en check på 37 miljoner. I direktsänd tv. Hennes syster vann 7 miljoner. De bor i samma portuppgång. På en adress och med ett postnummer som nu hela Sverige känner till.

Det var visst tolv personer i samma kvarter inne i Visby som blev mångmiljonärer. Intet ont anande medelsvenssons som på några sekunder går från vanliga låg- eller medelinkomstagare till mångmiljonärer. Vad händer med deras liv, mer än att de förstås aldrig nånsin mer behöver vända på en spänn?

Tanten som vann ofattbara 37 miljoner reagerade också mycket irrtionellt. På progamledarens fråga "Hur känns det?" svarade hon att det mest fantastiska var att få stå så nära en kändis från TV4.

Hur kommer människors attityd till dem att förändras? Alla som träffar dem på Visbys gator vet ju att de kan gödsla med pengar. På Gotland känner väl alla alla?

Självklart blir jag avis när jag ser dessa nyblivna miljonärer. Tanken svindlar, hur skulle livet gestalta sig? Men konstigt nog blir jag också lite avtänd. Pengar ska inte komma rasande över en på det viset. Jag tror aldrig man kan känna att man gjort sig förtjänt av dem. Kanske ett problem man skulle kunna lära sig att hantera, jag vet - men i alla fall...

Ja, sånt där kan jag sitta framför datorn och fundera över, fast jag borde gå ut och söndagspromenera i solen.

6 kommentarer:

Annelie sa...

Om pengarna nu skulle rasa in över dig och du tycker det känns jobbigt, så kan jag vidarebefodra mitt kontonummer ;-)

Ank sa...

Annelie, det var EXAKT den reaktionen jag förväntade mig! Och säkert bad om också, för allandel.:-)

Skulle jag nån gång mot förmodan hamna i ett liknande skyfall av stålars, då jävlar, kommer jag att kräva att du infinner dig på exempelvis Cadierbaren på Grand för en champagne-galopp av sällan skådat slag!

Anders Sundberg sa...

Annika! Vann jag t ex 15 miljoner så skulle min första åtgärd bli att köpa dig en rejäl lägenhet på säg 100 kvadrat så att du kan bo och hålla salong på det sätt du förtjänar. Att en kvinna som du behöver ett centralt beläget och väl tilltaget utrymme är något som någon av dina rika vänner med hyreshus i innerstaden borde ha begripit för länge sedan.

Annelie sa...

Champagne är det jag gör bäst! I´ll be there ;-)

Anonym sa...

i sådana här lägen kräfvas revisor.
nedan ett tips:
falk& åsen AB

Helena sa...

Ett glas champagne kan vi väl skrapa ihop till utan att behöva stå ut med Postkodsmiljonären? Vad säger du?