Ikväll är det Melodifestivalsfinal i Globen. Och hur kass årets upplaga än har varit, så kommer jag väl att sitta där framför tvn och glo. Vad annat kan man göra? Det är rena rama masspsykosen.
Och med anledning av det kommer jag på en gåta: Hur många kompositörer går det åt för att skriva en schlagerlåt?
Just i Melodifestivalssammanhang är frågan relevant. Ta t ex första delfinalen i år. Dogge Doggelito ställde upp med en låt som heter Hippare Hoppare. Den var skriven av sju personer. Dessa sju (7) hade tillsammans skrivit en låt med följande text:
"Hippare hoppare
Hipper hopper
Balkan reggaeton, det blir fest på en gång
Balkan reggaeton, there will be a party going on
Höj volym på sånt för nånting är på gång
Raise the volume on that because something is happening
Alla händerna i luften, skrik: fiesta!
All hands up in the air, yell: party!
För ni vet att ni rullar med dom bästa
Because you know you’re rolling with the best..."
Tänk om man hade fått vara med som en fluga på väggen när detta mästerverk skrevs. Att höra hur själva grupparbetet gick till. Att se skapandet. Våndan inför ett ovanligt knepigt rim eller en känslosam sekvens. Vem som bidrog med vad. Och den kollektiva glädjen över slutresultatet. Fjorton armar i luften, sju hjärtan som klappar vilt.
Ett annat bra exempel är från Mel 2004. Andre Esteches bidrag Olé Olé. Skriven av fyra fullvuxna män. Med gemensamma krafter hade de snickrat ihop följande mästerverk:
"I'm feelin hot today
I'm gonna make you sway
So when I count to 4
we're going out that door, it's time to hit the floor!
REF: Olé Olé!
Come on, let's get inside it!
Olé Olé!
We'll never be defided
All around the world, every boy and girl race your hands and say olé olé
Remember when we sang just like a boomerang?
So every girls and boys you have to race your voice, it's time to make some noise!
Olé Olé
Go go Andres
Olé Olé
Go go Andres
Olé Olé
Go go Andres
Olé Olé
Go go...."
Ett omfattande teamwork. Skaparkraft, kreativitet. Fyra personers hårda arbete. Det är stort.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Oj! Stor poesi blir det när så många kloka huven slås ihop. Olé olé!
På tal om det - vet du hur många countrysångare det krävs för att byta en glödlampa?
Puss!
Svenne Hedlund
Egentligen inte, men jag kan gissa:
Tolv? En som håller i glödlampan och elva som snurrar hästen? Eller..?
Puss i schlageraftonskvällen
vispar alla dessa "kockar"
(ofta långhåååriga o långnaglade) SCHLAGzane?
nä, nu börjar det!
åsen
Din lilla vitsare! Puss
Nej, det är bättre än så - det behövs sjuttiosex coutrysångare för att byta en glödlampa. En som byter och sjuttiofem som sjunger om hur bra den gamla var...
Puss!
Hahaha, den var bra!
F ö tog det sig mot slutet.Finalen igår var faktiskt riktigt bra. Man skulle ha skippat delfinalerna och gått direkt på Globen om nån frågar mig. Det är det tyvärr inte... längre...
Men allvarligt Svenne, du som ändå har varit med i schlagerschvängen ett bra tag, hur kommer det sig att det ofta är så extremt många upphovsmän till just Melodifestivallåtar?
Har faktiskt ingen aning varför det ska till så många. Ju fler det är som skriver en låt ju vidrigare blir den. Det bevisas hela tiden.
I Hep Stars var det Benny som skrev. Punkt slut!
Speciellt texten till Sunny Girl visar ju varför...
Och Malaika.
Malaika, nakupenda Malaika
Malaika, nakupenda Malaika
Nami nifanyeje, kijana mwenzio
Nashindwa na mali sina, we,
Ningekuoa Malaika
Nashindwa na mali sina, we,
Ningekuoa Malaika
..... snackar väl för sig själv.
Det finns inga pengar till demosångaren= han/hon får stå med som upphovsman.
Det finns inga pengar till studiohyra= innehavaren står med som upphovsman
Det finns inga pengar till den som mixar skräpet = han/hon står med som upphovsman
Det finns inga pengar till att muta artisten att lära sig det hela = han/hon står med som upphovsman.
Vad övriga fyllde för funktion överstiger mitt förstånd.
Vimsan
Skicka en kommentar