Antingen, om sången eller nynnandet har en enveten eller gäll karaktär, kan det vara skitläskigt. Som en skräckfilm. En föraning om annalkande fara. Någon kommer alldeles strax att totalt förlora förståndet och börja hugga vilt omkring sig med kniv.
Eller, om sången är lite mer uttalad och käck, enbart jävligt irriterande. Typ "Här sitter jag på bussen på väg hem från min barber shop-repetition och formligen bubblar över av sångarglädje och tränar på min nya andrastämma alldeles för mig själv. Bara för att jag är så fri och inte bryr mig om vad andra tycker. Jag bara gör det. Så härlig är jag."
Jag tycker lika illa om båda typerna. Jag är förstås mer rädd för den första sorten. Men den andra sorten vill jag slå.
13 kommentarer:
Hej raring, det var länge sedan jag var inne här och njöt av din vassa penna. Det vore ju härligt att få njuta din vassa tunga också.
Hur ser framtiden ut?
Jag är ju bizzy tors-lörd om vi snackar kvällar och det gör vi väl, vuxna människor som vi är.
Hör av dig när du har tid och lust.
Din namne.
Jag är rädd för folk som sjunger i kör och barber shop.
De har något obestämbart religiöst i blicken.
Som om de vet något som inte vi vet.
Och så ser de så där jävla onödigt glada ut.
Huuuuu....
Ps.
Exakt vad brukar du göra med din tunga som får din namne att njuta?
Det är skitirriterande med folk som gnolar tyst, särskilt som det lätt blir falskt då.
Sjung ut eller var tyst, har jag lust att skrika till dem.
M
Att gnola på en för omvärlden okänd melodi var ett ticks som min pappa alltid fick på mammsen var på väg att få ett utbrott. Och kanske var det just hans gnolande som utlöste det. För det slutade alltid med att mamma skrek: SLUTA SJUNG! Och sen det var starten på utbrottet.
Men kära Annika, vad tycker då folk om dig som gärna brister ut i stämsång? Ska man slå?
Undrar Falkizzzzzzz
Barbershop är ett underskattat nöje, önskar jag fick leva mitt liv med 4 män i polkarandiga kavajer och stråhatt som ständiga följeslagare. Ahhh, ljuva stämsång.
Kära namne, går gärna ut och rullar hatt någon kväll när du inte nöter tiljorna.
Chrillo, min namne och jag har aldrig bytt kroppsvätskor, om jag får be. Inte vad jag minns i alla fall.
Kerstin, hellre en riktig sångkaskad än det där maniska nynnandet, jag håller med. Det blir man galen av. Det satt en nynnare på bussen hem idag igen. Vart är världen på väg?
Anonym, hellre en pappa som småsjunger än slåss och drar in veckopengen. Det kan nog i alla fall konstatera, hur illa man än tycker om det.
Frk Falk, när hörde du mig sitta ensam på bussen och gnola?? Om jag får fråga? Jag ser fan i mig till att ha publik när jag brister ut i sång.
Och Kajsa, visst blir man sugen på att vakna bredvid en man i polkakavaj som sjunger Swanee River för en? Fast kvinnlig barbershop är ännu mer fruktansvärt.
Hahaha, finns det ens? Women goes barbers? Hmm, the Real Group är väl det närmaste man kommer en all-female-mr-sandman-grupp och av dem får jag verkligen rysningar.
Hallå, finns kvinnlig barbershop? Ta en koll på det här skräckexemplet, svenskt till råga på eländet:
http://www.youtube.com/watch?v=74hkLGJNYVY
AAAARRGGHHH!!! Polkakavajer och halmhattar, kom tillbaka, ALLT är förlåtet!!!
Jag går bakom och stöttar upp när du går framför och slår. Hårt.
Värst av allt är ändå visslingen. Speciellt om den sker på inandning.
Allt på inandning är att förakta.
Skicka en kommentar