Och jag vinkade tillbaka och tänkte att "Fy fan för att bo i Vårgårda". Gubbarna på bänken var säkert de som hade roligast i hela Vårgårda, där de satt och räknade tåg och fyllnade till före lunch.
Det fanns nog i och för sig inte så många tåg att räkna, eftersom de flesta säkert tar en annan rutt eller blåser förbi i 180. Det verkade inte finnas så mycket att räkna överhuvud taget i Vårgårda.
Jag såg en korvkiosk, en liten park med tillhörande bänk, Folkets hus, en stängd bio som hette Rialto, en firma som hette Stålprofil AB, en igenvuxen fotbollsplan och ett igenvuxet industriområde. That was it. Så det var lätträknat.
Jag tror jag skulle vara fyllo jag också, om jag tvingades bo i Vårgårda.
3 kommentarer:
Stannade du i Vårgårda eller blir det lunch imorgon?
Amendra på trissor, det kör ihop sig. Jag mailar dig istället. Och jag är sannerligen inte kvar i Vårgårda, gräsliga plats.
Hej,
Cykelbröderna Fåglum kom från Vårgårda, tror jag. En annan bra sak är att man kan skämta med namnet och säga Vårtgårda. Det är ju lite positivt i alla fall, tycker jag.
Skicka en kommentar