söndag 21 december 2008

Nu räcker det!

Även om det är svårt att tro det, så har även jag en gräns. Visst, det får gärna vara mys och pys och trevligt, men när det går över i ren och skär trivselfascism, då måste jag sätta ner foten. Enough is enough.

Gränsen nåddes med råge i helgen när Ernst K. gick loss i julbestyr på tv. Det var inget mindre än en orgie i trevlande och hånglande med kameran och skälmska små utrop om hur mysigt vi har det. Och hänga upp äpplen i granen, binda julkransar och lägga granris framför dörren och bära jättestor vargpäls och göra glögg med sockertopp och fan och hans moster.

Så långt in i programmet var jag fortfarande hyfsat med på galoppen, om än med rejält uppdragna axlar. Men när Ernst lade sig ner och gjorde änglar i snön för att det är så härligt att bli barn på nytt och tittade spjuveraktigt in i kameran och sa att "det är tur att ingen ser mig", då fick jag nog. Hit, men inte längre! Tror de att jag tar vad som helst? Jag är väl ingen idiot, bara för att jag råkar gilla jul.

Och Ernst borde sluta larva sig. Fan i mig.

En svensk fåntratt.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Å, jag missade ängeln! Måttet var redan rågat när han lagade saffranspannkaka i familjens kök. Till frukost. I pyjamas. Kan han vara psykopat? Psykopater saknar nämligen förmågan att skämmas. Vi andra gör det åt dem.

Ank sa...

Helena!
Hahaha, spot on! Där har vi det. Narcissistisk självbild, ingen självkritik - och skitdålig smak. Helt vilse i saffranspannkakan. Kan nån vara mer psykopat?
God jul, gott nytt år och tack för ett givande blogg- och kommenterar-år. Ses nästa år. Kram

Anonym sa...

Ernst är cool