Moderna Museets malmöfilial söker ny chef. Och i Svenska Dagbladet kan man läsa en artikel om vilka som har sökt jobbet. Hela listan. Och det är ingen dålig samling. Många kvalificerade sökande som sitter på liknande jobb idag.
Borde verkligen den listan publicerats? Vill man inte vara lite hemlig med att man söker ett nytt jobb, speciellt om man redan har ett bra?
Tänk er följande scen:
/Torsdag morgon, frukostrummet på valfri konsthall i Sverige. Chefen, vi kan kalla honom Roland, har några dagar tidigare i tysthet skickat in sin ansökan till Moderna Museet Malmö. Han trivs visserligen ganska bra på sitt arbete, men tycker att det har gått lite i stå. Det här med Malmö verkar kul och det vore dumt att inte testa.
På vägen till jobbet har han läst tidningen, där hans namn är publicerat. Nu sitter han i frukostrummet och suger nervöst i sig en kopp kaffe. Det här var fan inte bra. Det hörs steg i korridoren.
In från vänster, Styrelseordföranden, som dänger tidningen i bordet, artikeln är uppslagen./
- "Jaha du, Roland, det här var intressant! Trivs du inte hos oss, Roland?"
Borde verkligen den listan publicerats? Vill man inte vara lite hemlig med att man söker ett nytt jobb, speciellt om man redan har ett bra?
Tänk er följande scen:
/Torsdag morgon, frukostrummet på valfri konsthall i Sverige. Chefen, vi kan kalla honom Roland, har några dagar tidigare i tysthet skickat in sin ansökan till Moderna Museet Malmö. Han trivs visserligen ganska bra på sitt arbete, men tycker att det har gått lite i stå. Det här med Malmö verkar kul och det vore dumt att inte testa.
På vägen till jobbet har han läst tidningen, där hans namn är publicerat. Nu sitter han i frukostrummet och suger nervöst i sig en kopp kaffe. Det här var fan inte bra. Det hörs steg i korridoren.
In från vänster, Styrelseordföranden, som dänger tidningen i bordet, artikeln är uppslagen./
- "Jaha du, Roland, det här var intressant! Trivs du inte hos oss, Roland?"
Hick...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar