Ok, vi förlorade snöpligt mot Spanien i lördags, de langade in lädret en sekund innan slutsignalen ljöd, de var bättre än vi - himla otur, men inget att göra nåt åt. På den igen, bara.
Jag lyssnade på P4 när jag stod och målade på landet i söndags och maken till ältande och malande har jag aldrig varit med om. Alla som ville fick tycka till; det var spelare, journalister, förbundskaptener, kulturpersonligheter, spelarfruar, statsministrar, sopgubbar, mycket små barn... Alla sa ungefär samma sak och hela eftermiddagen höll det på.
Sekvenser och detaljer analyserades sönder och samman, på längden och tvären, utan och innan. Om och om igen.
Och jag tänkte: - Kom igen, matchen är spelad, jag såg vad som hände, tv:n var på.
Och imorgon onsdag, är det dags igen. Eller i övermorgon, snarare, då vi vet hur det gick i matchen mellan oss och ryssen. För då drar ett nytt detaljerat resumerande och dissekerande igång, trots att bollen redan är hemma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar