Jaha, då var vi där igen. Det är redan dags att tända första ljuset. Och trots att jag hade lovat mig själv att försöka vara lite närvarande och njuta av den här härliga tiden, så blev jag i vanlig ordning helt tagen på sängen.
Inte hade jag hunnit göra helgfint hemma. Inte hade jag fixat mossa till staken. Inte hängde adventsstjärnan på plats i morse och tindrade vackert i adventsgryningen. Ickepicke!
Men idag har jag gjort ett ryck av sällan skådat slag. Jag är långt ifrån klar, men jag är en bra bit på väg mot optimal julefrid i timmerkojan. Jag har kånkat ut tre ton gamla tidningar, skakat mattor, varit och handlat, dammsugit som en galning och jag hann faktiskt t o m putsa fönster innan solen gick ner över Landstingsparken.
Jag tycker normalt att det är ganska lätt att putsa fönster. Men idag var det svårt. Hur jag än gnuggade och jobbade med gummirakan, både på och mellan fönstren, så blev de inte så där skinande rena som de brukar. Jag putsade igen och tog ett kliv bakåt för att titta på håll, men det såg likförbannat ut som om det låg en hinna av något slag över fönstren.
Och plötsligt insåg jag var det var för fel! Det var inte min putsning som var boven, det var vädret. Det var dimman utanför fönstret jag såg. En tjock dimma, som inget fönsterputs i hela världen kan råda bot på. Så så var det med det.
Nu riggar jag adventsstaken och tänder första ljuset. Jag hänger upp stjärnan i det nyputsade fönstret. Och så spelar jag körmusik på hög volym. För så ska det låta så här års.
Julmånaden står på tröskeln och stampar, jag tror jag är redo.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Här har dagen varit identisk med din.
Städryck!
Dock har inga fönster putsats, men jag ägnade en timme åt att trycka in nejlikor i apelsiner!
Pussåkram o en härligt nystädad kväll önskar glasögonormarna på Karlavägen
Tack det samma!! Åh, nejlikor i apelsiner, det får bli nästa helg.
Visst känns det skönt? Jag är som sagt långt ifrån klar, hemmet har bara gått från total slum till halvslum. Men det är ett steg i rätt riktning, helt klart.
Smällpuss mitt på glasögonen, så att ni måste putsa dom.
-åee, jag ser er båda framför mig o får massa längtan...
min första jul som inte liknar någon annan. plötsligt pynta för betalande gäster, konstigt.
bronsspray och en jävla massa ekorrar. så fick det bli. när kommer ni?
puss från NÖTTE backarSLASHåsen
Åh, jul på Åsen!!!! Som en dröm. Längtar efter dig också.
Tänk vad kul om vi var betalande gäster hos dig. Vi skulle sitta där och vara dryga och klaga på att toddyn är för ljummen.
"Och har ni inte waldorf-sallad till skinkan, snälla lilla människa... ??? Det finns väl på varje julbord med lite klass.....?"
Och ha filt runt knäna och kedjeröka och vara lite halvfulla hela tiden och allmänt hopplösa....
Putsa fönster är överkurs.
Nej du Annelie! Inget är så härligt som nyputsade fönster. Och skulle jag inte putsa dem, skulle jag inte kunna se ut. Det dammar i stan.
....även Grevture står beredd för att välkomna Julen. Huset är klart (det i Peppearkaka), Krans på dörren (men den har suttit hela året)Krubban har högsäte med lilla Jesusbarnet på sin halmbädd, Glögg kokas mest hela tiden för det är doften jag far efter. Nu blir det Silvergran på Fredag. Jag kör för full spruta redan nu..så att jag kan städa ut all Jul kort efter Aftonen!
God Jul!
Sussi
Skicka en kommentar