Jag anser att det nu måste vara slutpratat om hennes eventuella skuld i det som hände i knarkrus för tusen år sen. Hon har heller aldrig hävdat att hon var oskyldig, trots att hon bara stod bredvid och tittade på. Hon har banne mig sonat sina brott.
Nu önskar jag henne bara lugn och ro i Sverige. Och att hon inte hamnar i nåt jävla mediadrev, att Bindefelt, kvällstidningarna och tv-bolagen låter henne vara ifred och att hon får leva ett värdigt liv med snälla människor och hundar.
Efter detta följde Kvartersdoktorn, denna underbara, underbara dokumentärserie av Åsa Blanck och Johan Palmgren. Den som inte har sett den, måste omedelbart gå in på SVT Play och se alla avsnitt. Den är så fantastisk och ger en bra bild över vilket otroligt jobb husläkarna gör. Hur viktiga de är och hur mycket de betyder för folk. Jag blir så glad över att det fortfarande finns sådana läkare i Sverige.
Det står en air av femtiotal runt Kvartersakuten på Mariatorget, där läkarna Magnus och Lotta fortfarande gör hembesök med bullar i påse. Där det finns tid att krama gamla gubbar och gummor som ingen har kramat på många år och där man känner sina patienter vid namn.
När jag ser Kvartersdoktorn både skrattar och gråter jag - och känner mig en aning skraj för att bli gammal och ensam. Men tror samtidigt att allt kommer att ordna sig så länge människor bryr sig om varandra.
Se där några reflektioner framför tv:n en vanlig tisdagkväll i slutet på april.
2 kommentarer:
Exakt så där känner jag också inför kvartersdoktorn! På pricken som vanligt. Men jag missade Annika Östberg. Aj aj aja.
Jag känner sig nästan lite kär i doktor Magnus, så fin är han.
Och Östbergskan första steg i frihet går säkert att se på SVT Play. Jag blev faktiskt ganska tagen av henne. Jag hoppas verkligen det går bra för henne.
Skicka en kommentar