Jag ringer olika telefonsamtal utan att få några svar.
Jag går till matsalen för att äta lunch. Det är jag och fyra till.
Korridorerna ekar tomma, inte en kotte så långt ögat når.
På bussen på väg till jobbet, bara turister. Trafik som en söndagmorgon. På vägen hem, samma sak.
Det är uppenbarligen dags att göra som de andra. D v s packa ihop och dra. Lämna stan. För nu är det oåterkalleligt. Semestern är här. Sverige står stilla.
Och det är fortfarande bara juni.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar