Jaha, då var det fastställt att jag hade JÄTTEFEL i mina antaganden att ingen hette Kastanj i efternamn. Det har visst funnits en familj som hette så. Det har min kompis Johan R berättat och honom slår man inte på fingrarna när det gäller sådant här. Honom slår man inte på fingrarna överhuvud taget, vid närmare eftertanke.
Och det var inte vilka Kastanjer som helst. von Castanie, om jag får be och stamfadern Mikael, som inte var adlig utan bara en vanlig simpel lantmätare från Pommern, levde på 1600-talet.
Hans barnbarn Joakim Christoffer blev kommendör i svenska flottan och adlades 1719. Han "var med vid sjöexpeditionen till Bält och blev då, efter tappert och manligt (!) fäktande emot danska flottan fången." Efter detta nesliga nederlag, som visserligen renderade honom en adlig titel, men kanske inte var så kul ändå, tog han sitt pick och pack och drog till Småland, där han dog 1752 på gården Elofshult i Väckelsångs socken i Kronobergs län.
Den sista manlige ättlingen Gustaf Per Christoffer von Castanie dog ogift (stackarn) i Stockholm 1846 och så var det ajöss med den familjen. Ingen mer Castanie eller Kastanj.
Jag vet inte hur lång tid det måste gå innan någon annan kan göra anspråk på ett namn som tillhört en utdöd ätt. Det kanske är dags att sparka liv i namnet Castanie igen. Kan man heta Fjölebratt och Ädelskog, kan man väl heta Kastanj.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
...eller Suzuki Ingerslev som ngn heter i eftertexterna i "In Treatment"....
Mkt roligt att se dig igår!!
Rekorderligt att det kommer en ordentlig rättelse på det här sättet! Det är ordning på torpet här kan man säga. Inget lämnas åt slumpen.
Tyckte också att det var mycket roligt att träffa dig på riktigt igår på Sturehof!
/Josefin eller Johanna eller hur det nu var...
Skicka en kommentar