Det var väldigt länge sedan jag lade nån tankeverksamhet överhuvud taget på den grejen, men på det glada sena åttiotalet, slinkandes över på det tidiga nittiotalet, var minsann Beaujolais Noveau the shit!!! På riktigt.
Jag jobbade på reklambyrå på den tiden och herregud vilken snackis det var i november, när den skulle komma, den första skörden!! Och när dagen för släppet kom, rusade vi ut på krogen på lunchen för att dricka det första glaset till ett fullkomligt skamlöst högt pris.
Och alla luktade, sniffade och snurrade glasfötter och hade synpunkter på kvaliteten jämfört med året innan. Det var så märkvärdigt som något kan vara. Och så tog man in ännu fler flaskor och så blev man så full att man glömde att gå tillbaka till jobbet. Och chefen tyckte det var helt ok. För det var ju ändå premiär!!!
Men sanningen då, precis som nu, är ju att Beaujolais Noveau är ett på gränsen till odrickbart bläckblått blaskigt rödtjut som ger en blå tänder och en baksmällan från helvetet.
Men jag ska nog fan gå ut och köpa en flaska, ba´fatt........
Båschållä Nåvå
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar