Ett alkotips från en solstol.

Jag sprang av en slump på följande eminenta sommarprodukt. Den finns inte i Systemets ordinarie sortimentet utan måste beställas.

I med en isbit i glaset, släng i några myntablad och en limeklyfta, tryck på knappen och vips.... Mojito!!!

Toppgott!

Fisken ber om det.

Utanför mitt pörte slår fiskarna så hårt att man tror att de vill komma upp på land. Jag vet tyvärr inte vilken sort det är, för det hinner jag aldrig se, men stora och feta verkar de. Och inne i stugan står fiskespöet och ropar "Använd mig, använd mig, märker du inte att fiskrackarna ber om det...?"

Men det går tyvärr inte, för jag har ingen rulle. Bara ett spö. Och då blir det inte mycket fiskat.

Men nu har fisken slagit sitt sista slag. Efter veckor av retfullt fiskhoppande och -lekande utanför min stugknut, har nu mitt tålamod tagit slut. Nu är det jag som ångar iväg till fiskebutiken och köper en ny haspelrulle av toppkvalla och en låda drag. I rappet.

Bäva fiskjävel, nu ska du upp!

Och plötsligt stannar allt 2.

Heading north.

Har lämnat Lycklig i Båstad och styrt Chevan norrut igen. Med glatt sinne, skoskav och lockigt hår. Som jag får av ett ihärdigt regnande. Lockigt hår, alltså. Det var roligt att jobba på krog. Det gör jag gärna om.

På vägen hem tog jag en liten omväg över Bottnaryd utanför Jönköping, där säteriet Gunillaberg ligger. Här har den danske blomsterkonstnären Tage Andersen byggt upp något alldeles remarkabelt. Varför han valt att slå sig ner i det mörkaste Småland kan man sannerligen undra, men vi svenskar ska vara glada.

Gunillaberg är en otroligt vacker gård, byggd i slutet på 1600-talet och där blandar gubben Andersen moderna konstverk och blomsterinstallationer, både inomhus och utomhus i en vildvuxen park där, hängbuksvin, getter och kor går och spatserar tillsammans med oss betalande gäster.

Höjdpunkten var liljedalen, en plats som tog andan ur mig. En äng med högt gräs och hundratals, tusentals blommande, doftande liljor i alla storlekar. Där i det vildvuxna höga gräset blandade sig liljorna med klotklippta små buxbombuskar och nyss utblommande pioner. Och tusentals fjärilar och humlor. Ni kan ju tänka er doften.

Jag blev gråtfärdig på ett lite märkligt vis av att gå där och supa in allt det vackra. Efter denna naturupplevelse, kände jag mig styrkt att fortsätta min resa norrut.

Och här är jag nu. I mitt söta lilla pörte i skärgården. Där min blåa hortensia har överlevt och mår prima och blommar som om det inte fanns någon morgondag. Och luktärterna likaså.

Trots att det knappt regnar alls.

Skägg-Tage med en av tusen liljor

Och plötsligt stannar allt.

Båstad-ös!

Det är inte måttligt vad det regnar! Jag befinner mig i Båstad och ligger i min säng och hör hur regnet gör sitt bästa för att slå sig in till mig i stugvärmen.

Det regnar utav helvete, för att ge en tydlig bild. De mörkgråa molnen sveper genom dalen på mycket låg höjd och vind och regn dånar in på diagonalen. Vattnet sprutar ur struprännorna och sikten är lika med noll.

Typiskt Båstad-väder, med andra ord. Jag har ju hängt här ganska mycket under årens lopp, framför allt när jag var i tonåren och i mina tidiga tjugo. Och även om det finns mycket soliga/roliga minnen från somrarna på det glada sjuttiotalet, så är det doften av regnvåta rosor som jag minns bäst. Ständigt detta regnande.

Men man kan inte hålla på och oja sig över vädret. Det är som det är med det. Ibland lyser solen, ibland regnar det. Det är bara att gilla läget. Och när det regnar i Båstad, så doftar det i alla fall rosor.

Anno 2011 befinner jag mig i Båstad för att jobba på restaurang! Det var minsann otippat, inte minst för mig själv! Här trodde jag att jag var mediaarbetare, men ickepicke. Nu jobbar jag på krog.

Varje dag ikläder jag mig ett olivgrönt förkläde och blir servitris på Lycklig Bistro & Café. Och det är så roligt, så roligt. Men jobbigt och slitsamt också, förstås.

Det är min kompis Lena som driver Lycklig med tydliga visioner och fingertoppskänsla. Här i den regnsskogslummiga Sinarpsdalen har hon skapat en alldeles egen liten värld, där alla som vill kan titta in och förlusta sig med mat och dryck en stund.

På många vis har mitt ordinarie jobb i tv-apparaten och kneget här på Lycklig många likheter; det handlar om att förbereda allt i detalj, göra det enkelt och tydligt, vara vrålnoga med råvarorna och se till att folk trivs och har det bra.

Och när det gäller råvarorna skojar vi inte här på Lycklig. Det är helt enkelt bara det bästa som gäller. På den lilla men naggande goda menyn ikväll stod

1. Grillade pilgrimsmusslor med blomkålspuré och rostad parmaskinka.

2. Grillad torskrygg med varmrökt sidfläsk, sommar- och vitlök, kastanjechampinjoner, citronzest och smörslungad Bjäre-potatis.

3. Linguini med salsiccia, zuccini, chili, vitlök och parmesan.

4. Grillad haloumi med vattenmelon, nektariner, portabellosvamp, honung och mynta.

Och så en helt överjordisk marängdessert, "Viva Nocciola" med vaniljglass, vispgrädde och en ljuvlig hasselnötssås. Nötallergiker, göre er icke besvär!

Så jobbar vi här på Lycklig i Nötte backar. Come rain or come shine.